Tack och tack

Ikväll, det är egentligen natt, känner jag tacksamhet. TAck till allar er som i morse skottade allt vad ni kunde. Att sen snön vräkte ner i centrala Sundsvall så att det var en vild chansning att köra kan ni ju inte hjälpa. Nu ikväll var det fint igen. Tack till postens personal som ser till att våra julbrev och diverse skickningar över landet kommer fram (trots att jag klistrade 50 öre billigare julfrimärken på somliga brev). Tack till alla er som köpt julklappar i tid så att jag kunde strosa i Sundvall city i kväll och göra mina sista inköp... kanske. Tack till Bergsåkers skola som fostrar så många talanger att det räckte i tre timmar. Särskilt minns jag en spott/rapp - oh vad läckert men jag fattar inte hur det går till. Sonen stod i killkören och lyste - men var lite missnöjd med att vi kom sent.
Och tack till Karin, som kommer fram och presenterar sig när jag inte hälsar/känner igen henne. jag borde verkligen känna igen henne. Usch jag skämdes men blev glad över denna mogenhet att komma fram och förklara när hon sett att jag inte hälsat. Jag ska göra så jag med nästa gång.
Tänk vad många som samverkar för att livet ska bli bra, tänk hur beroende vi är av varandra. Jag funderar över varför jag vill sprida ut över hela Sverige en hälsning om god jul och samtidigt berätta det viktigaste om oss i ett tvåsidigt brev. Kalle skrev i år, som han lovat, och förde traditionen vidare. Vi får en del sådana brev från vänner vi sällan eller aldrig träffar men det är kul att höra hur livet levs i Borlänge och på Bohus-Björkö. Det är väl vardagen vi delar, våra små liv och ändå är det detta som håller samman ens liv. Och kanske är det grogrunden till att vi en gång när det kör ihop sig kan få tacka för att jag har vänner som bryr sig, vet om en och till coh med tycker att det är kul att höra om semesterminnen och utspridda barn. Tack och tack för att du läser och lyssnar.

Klimatmöte och julhandel

Det kan inte hjälpas men för mej är det vattentäta skott mellan Köpenhamn och min julrusch. Inte underligt att Kina och Usa inte kan komma överens när jag inte kan sluta avtal som håller ens med mig själv. Jag var absolut sist ut från 1891 och sen sist ut från Media Markt. Bilen ska jag smygtömma nu i mörka natten.
Jag har en djup instinkt att mina barns ögon måste tindra julaftonen lång. För att det ska bli möjligt ska det finnas gult vetebröd, röda gardiner, en genuin julkrubba och roliga och överraskande, vackert inslagna julklappar att öppna. M.m. En trevlig mor ingår också i utbyte mot snälla och glatt överraskade, tackande barn.
Nu är det en vecka kvar, alltför många timmar fram tills dess är intecknade med annat än just förberedelse av ovanstående. Och då tänker den kranke "att jag inte började tidigare"? Vad var det ni sa? Ni hade rätt! Det hade varit lugnare och troligen trevligare. Nu gäller det att hitta rakaste smitningen fram till mål.
Jag har övertygat mej själv om att det faktiskt julstädades för ett tag sen, att det räcker med några julklappar per person, Kalle filar på julbrevet, Ankan ska baka och knäcka, Nils kommer enligt utsago redan lördag... söndag. Sef har städat ur sin hösttermin och Matte har siktat en julgran, Arne mjölkar julmjölk till hela byns rörost och grötkok, Magnus har beställt bromsbackar till röda bilen. Vad ororar jag mig för?
Ja det skulle vara att koldioxidutsläppen troligen överstiger 350 ppm just nu och då är det åtminstone lite mitt fel. Ett litet hopp är ändå Musikhjälpen i P3 och att O´bama kommer till Köpenhamn i morgon.

Luciatåg en masse

Detta är min helg- jag kan liksom inte få nog av Lucia-tåg. Hur de än är beskaffade så ger de så mycket glädje och hopp inför framtiden. Värre är det med kvällen före - ett lucia-tåg alltså. Det föreligger en tydlig könsskillnad här. Min enda dotter planerade både yttre och inre Lucia-klädsel långt i förväg. Mina fyra söner har alla gjort på samma sätt - förträngt det pinsamma klädbehovet in i det sista. I år ringde grannen BrittInger någon dag innan och räddade mig med att hon hade koll på vart det linne jag köpte för fyra år sedan höll hus. Men strut - ett så fånigt tillbehör - aldrig trodde jag att grabbar i 8-an höll sig med sånt. Vi gjorde en, med guldstjärnor och allt. Vid premiären visade den sig vara dubbelt så lång som de Åhléns-inköpta och där gick Mattias´gräns för att skämma ut sig, vi klippte av och han hade den i två underbara sångnummer. Borta, tyvärr, så nästa år så står vi där igen. Stjärna skulle han också haft såg jag sen.
Hur som helst så sjöng alla jag sett underbart. Obetalbart med en kilkör, 15 pojkar ur åk 7 - 9, som bassjunger Stilla Natt mot en flickkör, oj, oj, oj, tack Bergsåkers skola för musiksatsningen!!!!
Högsjö kapell på fredag, Gårdtjärns missionshus där jag fick agera dalkulle-tomte (säg inget till de stackars barnen som inte vet vad de önskar sig när tomten frågar 10 nätter före jul).
Det är en bredd på barnen - från de som allvarligt sjunger i allt, till den som ogenerat kliar sig på rumpan mitt i tåget. Och så 4-åringen som följer naturlagen och absolut inte kan stå still, låta bli att vinka till mamma, teaterviska "mamma, mamma, mamma,den här hatten vill jag inte ha". Underbart att höra den prövade moderna replik " tänk här är hela byn engagerad i Maltes socialiseringsprocess". Heja på! Tänk va bra luciatågarna blir både på att stå på scen, minnas långa texter och vant hantera en mikrofon. Stå stilla har aldrig varit något framgångskoncept. I morse fick mormor och morfar morgonkaffe av barnbarnsbarnen och en del andra med Lucia i spetsen och så ikväll bjöd Jermun, vår präst, på ett undervisande tåg med konfirmanderna som statister. Jag är mer än nöjd med årets Lucia. Hoppet åter och enligt tidigare blogg så börjar jag alltså nu. Jag ska bara.... först!

fortsättning följer

I gårdagens blogg citerade jag lite slarvigt - nu sitter jag med papperet framför mig:
Steg ett är alltid: lär dig tekniken noga. Steg två: glöm tekniken. Förebilder kan vara till viss hjälp och vägledning. Men det är långt viktigare att förstå förebildens drivkrafter än hans eller hennes teknik. Dessutom: enda vägen till att göra något med tyngd går igenom att bryta sig fri från denna förebild. Men att frigörandet från förebilden aldrig kan vara resultatet av ett beslut utan enbart av en process. Originalet är en egenskap, inte ett val"
Bra, va? Peter Englund mfl hade tänkt ut det. Fick det av en arbetskamrat, tack Ann!
Så, med eller utan inneskor i en påse; Tanten är en förebild!

Den vackraste kvinnan jag sett

Nu finns hon inte längre - den vackraste kvinnan från min barndom och uppväxt. Vi följde henne i sorg till graven, hennes kista stod på en bädd av vackra tyger och runt om rena liljor och röda rosor. Hon var vacker, i svinrygg och snygga klänningar, hon kunde sy en ros av ett tyg, göra bysten på gamla farmor vacker och hon skrattade och berömde allt man tog sig för. Fast vi med tiden blev vänner på egen hand så var hennes namn Tant Ingrid, man sa så på den tiden till den som tillhörde föräldragenerationen, inte var släkt men ändå så aktansvärda att man skulle behandla dem väl och alltså ge dem förnamnet som nu är ett skällsord. Säger du tant till en 60-åring så har du gjort bort dig, se upp.
Jag fick hålla talet till henne den sista gången jag besökte henne. Viska i hennes öra att hon varit den vackraste, att hon varit så duktig med allt hon styrt och ställt. Hur före sin tid hon var när hon som mamma till barn med särskilda behov såg sig som utvald och inte nån som straffats. Hennes båda barn blev också, trots sina hinder, glada och tillitsfulla, helt övertygade om sitt värde. Säga till henne om allt vackert hon sytt, alla goda middagar och kakor hon berett oss, alla råd och klokheter och hur hennes nya stolthet, barnbarnen nu tillför världen goda ting. Du har varit så stor, klok och duktig. Tänk alla planer, all strategi för att få det att fungera, allt mod hon fått ingjuta, gång på gång i både sig själv och de närmast.
Det slog mig på minnesstunden -jag är där hon var i min ungdom, nu. Det är jag som ska ta vid och bli/vara tant nu. De framför är snart borta allihop. Kan jag axla manteln men råd och dåd, upplyftande tillbud, middagar och bullar, smarta upplägg för källarstädning och julbord, inte glömma senapen och den glödlampa som saknas? Vara klädd i dräkt och ha inneskor och chokladask med, smussla med medicinen, skratta åt minnen mest och njuta av ett litet barns underarmar, hur mjuka de var då och är nu. Oh, tant Ingrid, jag ska härma dej allt jag kan.
Idag läste jag nåt klokt - de pratade om att lära sig spela instrument - 1. Lär dig tekniken noggrant 2 Glöm tekniken och gör det på ditt vis!

Ett tips på ett bra klipp

Det är snart klimatkonferens i Köpenhamn. Om det känns obegripligt oh hopplöst - se följande om en riktig profet
www.svtplay/stallom
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Rosling
Hoppet vänder åter hos mej när någon med enkla ord och legoklossar kan göra världen och dess utveckling begriplig. Han var på Skavlan för några fredagar sen, mittemellan norske prinsen och Henke Larsson, se det också på SVTPlay.
Vad är det viktigaste miljötipset - ja en bekant "skällde" på mej när jag slängde formarna till värmeljusen i soppåsen; "De ska till metallåtervinning - det finns inget som slukar så mycket energi som tillverkning av aluminium". Alternativet är väl att stöpa om dom - men det är pilligt med vekarna. Man bränner sig- tro mej.