Att göra en bazar

Vi gör bazar i helgen. Det är ett myller av samarbete, fantasi, god vilja, nerver och krav som vi faktiskt hittat på alldeles själva. Det är en gammal tradition att pengar till Missionshusets verksamhet dom ska liksom arbetas ihop och det är nu som i rörelsens begynnelse kvinnorna som är bärande, drivande, genomförande men nu för tiden delar männen ( i alla fall Thure) på en del av pysslet. Det är en gedigen kunskap av hur man tänker sig en marknad, gör reklam, nätverkar, gör säljanalyser och sen genomför det hela med glädje och omsorg. Mitt i allt är det framförallt gemenskapen kring den goda verksamheten som ligger som en vacker matta under våra fötter där i Missionshuset.
Om vi skulle skriva en bok? Hur man gör ett bra lotteri! Hur räknar man vinster i en tombola? Hur prissätter man en virkad duk, en bricka rullrån eller ett par begagnade skridskor? Hur mycket kaffe går det åt till 100 personer? Vilken kaksort säljer bäst? När ska man öppna? Vad säljer bra på en auktion? Hur mycket växel går det åt? Vi bara vet - dold kunskap kallas det. Det finns ingen kurs i ämnet, ingen lärobok - men överallt i landet genomförs dessa veckor detta vackra grupparbete, från Virserum till Kallax är vi alla nervösa ikväll, gör en sista-minuten-kaka, sopar trappen i morgon bitti och hoppas att folk ska komma och ha spender-byxorna på sig. Inte bara säga efteråt: "jag såg att ni hade bazar, jag tänkte komma men det 1) var för kallt 2) jag skulle städa 3) jag kom mig inte för 4) jag kände mig hängig 5) valfritt alternativ". Kom igen, kamma dej, vill man säga då!
Gå på en bazar i en lokal nära dej, det är vi värda vi i-natten-nervösa och som tack för dina spenderade pengar; du kommer att känna värmen från den goda mattan under oss alla - välsignelse kallas det i fromhetens språk.