Semester är en konst

Ja så kom den då - semestertiden och så märker jag att jag nog helst ville stanna hemma. Bara sitta och titta först några dagar, vila för att orka med alla beslut och överväganden som ska till för en lyckad dag på semestern. Men eftersom ingen trodde på iden så drog vi söderut med den norska campingvagnen på släp. Den är ett underverk i sig - ser ut som en avdankad släpvagn men när man fäller upp den är den tält/husvagn/koja och förråd - alltiett! Camping är ju som barndomens kojlek - det är litet och improviserbart.
Men man ska inte komma till en camping efter 23, man ska inte börja morgonen med att dividera om frukosten, man ska inte köra i karavan i Stockholmstrafiken, man ska inte tvinga på en artonåring nåt alls, allra minst va på semester med föräldrarna - ja inget av detta står i semestertipsen i alla fall. Men om jag försöker slappna av, inte styra och ställa som jag brukar, träna på tanken att vi inte har bråttom - ja då börjar det arta sig. (Fast jag slänger en avundstanke till Linda Jönssons Power P-planeringar över familjens planerade semestertripper - jag skulle behövt nån av dem!)
Sverige är så vackert och man får så goda ideer av att se hur andra har ordnat det för sig. Ibland väcker det tanken att det är tur att jag inte bor där och ibland är det ju avundsjukan som slår till - men nya tankar väcks onekligen. Idag hittade vi en liten badplats i en liten by mitt i Västergötland. Det var så fint ordnat att jag blev rörd - frivilliga krafter som snickrat badbrygga och dansbrygga, glasskiosk och tennisbana - i en by av Kovlands storlek. Dessutom hade byn begåvats med en självplockning av jätteblåbär. De var underbart goda och som tur var så vägde de bara de kärl man plockade i - men jag åt nog mer än vi plockade och det hade blivit dyrt om jag vägt in. Det finns oanade resurser i landskapet! Det är bara att åka hem och börja - vi köpte fyra plantor! Nästa anhalt är lagårdsbesök - robotar och KRAV-godkänt är också en sak som de glömde i semestertipsen.