Nu har vi haft andra kvällen - en stor njutning är att vara på scen eller på loftet och höra en publik som vrider sig av skratt. och jag som skrattar trots att skämten inte är nya för mina öron. Men halkan i hjärnan gör att texterna inte sitter än, tur att vi har vår bond-karaoke, dvs blädderblock som man kan snegla på. Så många fina och trevliga människor som möts och säger sig bli glada och upplyfta. Det allra roligaste är mixen av åldrar och att se de små och deras ögon och små, stilla skratt. Ikväll såg jag hur Klaras tankar for i det lilla huvudet - får man göra så här, hur ser mamma ut nu och hur gör pappa, ok de skrattar då kan det vara ok men man brukar inte vara så där, i alla fall inte de där tanterna.
Men oj vad trött jag blir nu när spänningen släpper. Och idag gjorde jag min traditionsenliga städmaniinsats, tog fram spisen, städade växthuset och gnodde kring socklarna. Det är min antireaktion mot rollen som den lata, städbefriade och bantningsvägrande Maj. Så idag vägde jag mej också - men nu är det ju bara 31 dagar kvar till Vårruset så då så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag ser fram emot kvällen å att få vrida mig av skratt jag med
SvaraRadera