Vem lovade att jag skulle göra en historisk kavalkad

Viljan är vårt kooperativa dagis, förlåt förskola, som vi drog igång 1993. Nu är det jubileum och vi ska fira det imorgon. Det historiska perspektivet tog jag på mig ( och en del annat som jag inte lyckats särskilt väl med). Jag har lätt att dras med i enstusiasmens vind, då är jag lätt som en fjäder, lyfter mot oanade höjder. Inte visste väl jag att jag denna gång skulle spara till sista kvällen; en kväll då varken bildarkivet ser ut som jag tänkt mej eller min kompanjon finns tillhanda. Men det ska bli kul att se igen - det räcker att träffas fast det känns som väldigt länge sen, barnen som då var aktuella har skostorlek 43 och kokar egna makaroner nu för tiden. Men det är en kul tanke att de verkligen skulle vilja vara med, de minns Iris och de andra med glädje. Vi föräldrar hade otroligt kul tillsammans i nystartens entusiasm, målande ekorrar på väggarna och som vi la upp budget och lönelistor.
Om sisådär en 20-30 år ska vi starta kooperativt äldreboende med vedbacke, scen och atelje, eller hur? Vill ni va med?

Åter till den historiska kavalkaden............smitare där. Samtidigt Blocketsäljer jag för sonens räkning fälgar till en Mazda 323 och de tokringer om en fyrhjuling som han också lagt ut. Det var enklare med barnen som sov på kvällen och lekte med lego och sålde teckningar vid vägen.