torsdag 29 januari 2009

Idyllens verkliga ansikte

Det är vinterkväll på bondgården. Utanverket visar snövit idyll - under ytan ser vi baksidan av idyllen - i ett dygn har Arne och Kalle krånglat med en mastodontmaskin som krossar kornkärnor till ätbart foder åt alla komadamer som förväntas mjölka i morgon bitti - vilket dom bara gör om de får god mat, gott vatten och en vänlig klapp. Att laga denna maskin har varit en färd mellan hopp och förtvivlan. Nu ser vi felet - laga, svetsa, sätta ihop- provkör - NEJ det går inte ändå - där var det ett fel till - hopp - laga - provkör - osv . 10 - 12 gånger. Det är mörkt, dammigt, kallt och bullrigt. När de äntligen går in och äter middag möts de av nystädad hall. Vem kan då sucka över att det blir kross på det nystädade... inte ens jag. PSST - undret/bönesvaret/miraklet kom 22.10 då Arne hittar två plastpåsar med reservdelar -inköpta ifall att för länge sedan.
Nu äter Rosa, Krusa, Brunros och de andra - i morgon ser de till att det är fullt i de vackra juvren igen. De vet inte att mjölkpriset sänks - de som sänker mjölkpriset - eller tycker att mjölken är dyr - vet inte hur billig mjölken egentligen är. Idyllen återtar sitt grepp - liksom man hoppas på ljudet av en maskin som snurrar så hoppas vi på idyllens fullbordan. Den där morgonen i juni när kor som går och betar i morgondiset är det vackraste som finns.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar