Ikväll har vi haft slöjdcafé - runt det stora bordet satt 22 damer, tanter, kvinnor, ja till och med tjejer, och skapade med vana och trägna händer. alla har handarbetat sen syslöjden och barndomens pall framför spisen - när vi gör en runda så kan de olika tekniker men vill gärna prova på nåt som nån annan nämner; tvåändsstickning, knyppling, tovning, dubbelhäl och lovikkatekniker. Den som kom lite efter generationen som kan handarbet kan ju inte nämna att jag är duktig på tangentbordet eller att läsa baksidestexter på böcker och kanske en roman.
Men ron och det avstressade småpratet får jag dela - ikväll hade jag letat fram en sen 10 år tillbaka påbörjad tröja. Mönstret är förkommet men med denna proffsarmada omkring mej så känns det som en barnlek; "de vet hur man gör ett intag, dessa fantastiska kvinns, som all kvinnokonst minns, konsten att handarbeta" (melodi Att angöra en brygga)
Den kompletta idyllen blev det när så faster Gerd läser högt de sista kapitlen i De långa grå tänderna. Hon har i sin lärargärning läst högt många gånger och vi sitter lika fängslade och lyckliga som sjuåringarna i Wilhelmina någonsin var.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag vill också vara med på symöte, nej slöjdcafé. Jag borde träna på att sticka och virka å allt vad det finns att kunna. de kommer skratta åt mig här på universitetet när vi börjar med stickning och sånt, oj oj. Kram
SvaraRadera