Tänk i mars -82 när förste sonen anlänt till oss förvånade och nyblivna föräldrar. Jag minns att jag längtade tills han skulle bli 3 veckor, han kändes alldeles för liten, skör och för ömtålig för att jag skulle kunna ta vara på honom. Veckorna gick som i slowmotion.
Om jag då vetat hur fort det skulle gå sen så hade jag nog önskat annorlunda. Den lille är 27 snart och isar av flygplansvingar och är ordförande. Nummer 4 Magnus fyller 18 i morgon och jag minns som igår de fyra lugna dagar jag fick på BB innan han lämnade den alltmer torra fostersäcken för att med nästan 5 kg´s tryck bana väg ut i ljuset. I väntan hann jag sy en käpphäst till kusin Olle som skulle fylla 3 och läsa historiska hemskheter i bok av Mika Valtari.
Nu är det mer som om väntans stillhet blir alltmer sällsynt. Men kanske ändå dessa födelsedagar blir den tiden; med tid för idetankar kring present som skulle bli kul och kalas som är lagom ansträngande och ändå festliga. I morgon blir det pulkkalas med o´boy o limpmacka och han som ska fylla år tycker att det är långt till morgonen och den hesa sången som ska väcka och fira. Men jag är som vanligt otålig och längtar bakåt minst en dag för då skulle jag ha gjort ett och annat som nu får skrinläggas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar