Kodurskvaller

Vattnet hade frusit i kranen på Missian men ändå har vi ikväll suttit och kodurspånat - blir resultatet hälften så kul som vi skrattat ikväll så.... och vilken musik vi hörde och fick ideer från. Vad finns att skoja om? Vad är det som är kul idag, för mej, mina åldersfränder och för femåringen som hänger vid trappkanten? Vad finns det kvar när After shave, hasseotage och cirkuskiev redan gjort det mesta? vad finns kvar?
Kris på halfdans vis, spelberoende, motortävling, en ko som fiser eller kanske ett dagisbarn som rapar, en kock som räknar färgämnen, klimakteriekänningar - nej men jag fick ju inte skvallra så, då kanske själva vitsen redan är förbrukad? elelr kan den förmeras? kan humor bli mer eller mindre?
Hur det av allt detta struntprat ska kunna bli två timmars föreställning är ett mysterium som tenderar att nudda vid mirakelnivå. Men lika mirakulöst är att vi orkar lita till det dessa kvällar av kaffedrickande, kluddiga anteckningar, kalla fötter och skrotade eller nyfunna idéer, ganska hårdhänt hanterade av varandra ibland.
Men vad skulle morbror A sagt "har ni inte haft kran på läkan - jag sa ju att det inte går när de kryper under -10 grader" och så ett femtydigt "huhhhhh". Vi kanske kan skriva en sång om vattnet som fryser - ja det blir ju vackert som kontrast till en koltrast i vårdagssol, JA det gör vi!