Brölloppsdag igen

Den 29:e brölloppsdan skulle vi fira men det kom av sig bland allt annat av släkt- och folksamling. Vi är inget vidare på mysiga restaurangbesök, hotellsviter eller rosenbuketter varken maken eller jag - kommer på mig med att inte vara särskilt jämlik här. Nog är det väl maken som ska boka bord och inhandla rosorna? men ändå, vi firar på vårt eget sätt, det är liksom en glädje att minnas den första tiden av förälskelse och total inskolning på varandra. men alla dessa år (30 har vi varit ihop) vart tog de vägen i all brådska och vardagsliv? Men nog har kramarna och skratten burit oss genom trötthet och idéförverkligande. Ingrid Sjöstrand skrev: kärleken är som en stormvält tall där det skira, gröna gräset gror efter stormen. Det ska sås om och sås om och sås om. Vackert - eller hur? På vårt bröllop lästes en dikt, en av de få saker jag minns, där Kicki-vännen klokt citerade: Livet är inte att ha ordning i lådorna och skåpen, nej livet är pulsar som bränner. Syster Lena tyckte inte om den men jag håller nog med. Men ändå är det just nu vad jag håller på med - försöka ordna till i lådor och skåp, högar och påsar som rymmer allsköns saker man inte visste sig äga. Detta görs som om det gällde livet - så konsekvent är jag inte. Syster Inger, den ängeln, kom till undsättning idag så: Kanske, kanske kan vi flytta ut i sommarstugan i morgon - 10 meter i sydvästlig riktning. Så ordnade bondefamiljen förr i tiden till semester och omväxling från det vardagliga och vi fortsätter den traditionen. Där i bagarstugan med flera små rum omkring är det svalt och tyst, enkelt och lättsamt och nära till utelivet och humlorna. Då är sommaren här på riktigt!